 |
Björn Wallén är folkbildare och fredsfostrare med passion för det livsvida lärandet nationellt, nordiskt och planetärt. Han har bl.a. fungerat som lärare och direktor på Lärkkulla, retreatledare på Snoan och rektor för Svenska studiecentralen (SFV). Fredsfostran genom folkbildning är hans femte publikation. Tidigare publikationer: |
Fredsfostran genom folkbildning
Inledning: Två fredsrörelser växer underifrån
Eftersom krig börjar i människor sinnen, är det i människors sinnen som försvaret av fred måste byggas.
Ur UNESCO-stadgans inledning (1945)[1]
Två fredsrörelser växer underifrån: samhällsfreden och sinnesfriden. Så ofta växer de upp i olika växthus, utan att kopplas ihop till ett gemensamt ekosystem, där bådas rötter är sammantvinnade av livets väv i människan, gemenskaperna, samhället, planeten.
Samhällsfred och sinnesfrid – hur kan de båda trådarna vävas ihop i folkbildande syften och verksamheter? Det är den sammantvinnade tråden i denna publikation.
Innehållet är anpassat för vuxna deltagare, vilket fyller upp en lucka, då material för fredsfostran traditionellt har varit inriktat på barn och unga. Fortfarande behöver våra pedagogiska satsningar prioriteras för att utveckla barnens och ungdomarnas livsfärdigheter, kunskaper och sociala kompetens – de är ju vår framtid.
Grundsynen här är att det är vi vuxna som ställt till det i dagens värld, då behöver också våra inbitna attityder, fördomar och synsätt förändras. Krigstrauman och konflikter fortsätter livet ut och sätter djupa spår över generationer. På samma sätt behöver fredsfostran även ses som en livslång lärande process, som sätter sina spår över generationer.
Dagens hybridkrig utmanar traditionella pedagogiska modeller för fredsfostran, genom att man i hybridkrigföring ofta använder andra medel än konventionella vapen – cyberattacker, politiska påverkanskampanjer, desinformation, störningar i kritisk infrastruktur och forcerad migration över nationsgränser. Lägg ännu till terrorhot som hotar den nationella säkerheten. Hybridkriget inverkar därmed på det mänskliga medvetandet genom att skapa störningar, oro, rädsla och kaos.
Framställningen är inte en akademisk avhandling, utan snarare ett inspirationsmaterial för olika folkbildande aktiviteter - studiecirklar, lärande grupper i skolor, föreningar och organisationer. Referenser till forskning finns, här närmast som stöd och inspiration till dialog. Bokens texter kan med fördel läsas separat och användas som underlag för tematiska samtal och projekt.
Samhällsfred definieras här som fredliga och trygga förhållanden i samhällen som baserar sig på öppna, inkluderande och demokratiska samhällskontrakt, som garanterar allas säkerhet.
I Finland har vi traditionellt talat om samhällsfred vid överenskommelser mellan offentliga, privata och civila aktörer, till exempel i arbetsmarknadsfrågor – men definitionen på samhällsfred är bredare än så.
Samhällsfred hör tätt ihop med tillit, social rättvisa och mänskliga rättigheter. Ett samhälle har lägre nivå på samhällsfreden om...
...tilliten till medmänniskorna och samhällsinstitutionerna sviktar.
...makthavarna låter de sociala klyftorna fördjupas och demokratin urholkas.
...medborgarsamhället och de mänskliga rättigheterna trycks tillbaka av autoritära ledare och politisk manipulering.
Ovanstående lista är just de mål som hybridkrigföringen vill uppnå.
Sinnesfrid definieras här som en upplevelse av integritet, inre frid och dialogisk kommunikation där oro, ångest och låga tankar inte dominerar eller definierar människan.
Definitionen av sinnesfrid är delvis lånad av politikern och psykologen Pekka Sauri från hans bok Mielenrauha levottomassa maailmassa (Sinnesfrid i en orolig värld), som tillsvidare inte är översatt till svenska.[2]
Enligt Pekka Sauri bygger sinnesfrid på en optimistisk, eller ännu bättre, hoppfull livsåskådning. Även om sinnesfriden är tillfällig och provisorisk kan människan öva upp sinnesfriden genom dialogisk kommunikation:
”Genom att välja dialogisk kommunikation är den andra parten i samma ställning som jag själv; förutom att vi båda får en chans att redogöra för våra egna synsätt och känsloreaktioner, så ger vi varandra en chans att bli hörda. Förmågan till dialogisk kommunikation kunde kallas bildning.”[3]
Samhällsfred utan sinnesfrid är en kall, orolig och ängslig fred. Sinnesfrid utan samhällsfred är en bubbla som spricker. Yttre fred och inre frid smälter samman till en helhet genom bildning.
De små stegen till fred och frid börjar med att hitta minsta gemensamma nämnare mellan människor med olika bakgrunder. identiteter, ideologier och världsbilder. Här handlar det om en lång tradition inom nordisk folkbildning, men också om bildningsideal som skapats utanför Norden och Europa.
Vi firar år 2024 som året för Sivistys-Bildning i Finland, med anledning av att Finlands äldsta bildningsorganisation KVS Kansanvalistusseura-Folkupplysningssällskapet (grundat 1874) fyller 150 år[4]. Texterna i Fredsfostran genom folkbildning är ett litet bidrag till jubileumsåret.
Ett stort tack till Otto A. Malms stiftelse för stipendium och till Svenska folkskolans vänner (SFV) som publicerat texterna. Tack även till vänner och kolleger som varit bollplank för mina ibland vildvuxna idéer.
Ingå, Västerkulla i november 2024
Björn Wallén
[1] Citerat i UNESCO:s dokument Peace Education in the 21st century. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000388385
[2] Pekka Sauri: Mielenrauha levottomassa maailmassa. (2023) Minerva. Övers. av titel och citat: Björn Wallén.
[3] Pekka Sauri (2023), sid. 75.