Fredsfostrande pedagogik kan med fördel använda liknande metoder som man tillämpar inom medborgar- och demokratifostran. I min bok Syväsivistys (Djupbildning) hänvisar jag till samtalsdemokrati som hjälper att identifiera dialogernas kritiska utmaningar:
”Aktiv och demokratisk medborgarfostran kan fortfarande befrämjas via samtal, men 2020-talets planetära polariseringstendenser har medfört att en ’upplyst och bildad’ medborgardialog lyser med sin frånvaro på många håll. Den västliga liberala demokratins fundament ifrågasätts genom identitetspolitikens språngbräden. / Sopar man de dolda konflikterna och spänningarna under mattan i den upplysta och bildade medborgardialogens idealmodell? Hur förklarar man dialogernas olika maktpositioner – dialogerna förverkligas ju inte på lika villkor?”[1]
Med ovanstående citat i minnet är det viktigt att tänka på sammanhanget inom vilket dialogen genomförs – här kommer en checklista för alla som vill ordna ett arrangemang på lika villkor:
Numera erbjuder man speciellt för vuxna medborgare olika dialogiska metoder, såsom Dialogpaus.[3] Denna metod för konstruktiva samtal har använt brett inom föreningar och organisationer, skolor och institutioner inom den offentliga förvaltningen med god framgång. I Finland har Dialogpaus-metoden redan använts i minst 550 organisationer med över 120.000 deltagare.
Dialogpaus-metoden beskrivs på följande sätt: ”Dialogpaus är en diskussionsmetod som kan användas av olika grupper och organisationer. Dialogpaus lämpar sig bäst för 6-25 personer. Under diskussionen strävar man efter att kunna sitta i en ring, ansikte mot ansikte. Dialogpauser kan ordnas även på distans, så kallade Distanspauser. Diskussionen har en facilitator, som ser till att diskussionen är konstruktiv och jämlik.”[4]
Dialogpaus-metodens styrka är klara spelregler för en konstruktiv och jämlik dialog:
Dialogpaus-webbsidan innehåller även nyttiga tips och stödmaterial för diskussionsledare, bland annat manuskript för två olika tidsramar (45 minuter / 75 minuter) och material för Distanspauser.
Åskådningsdialog är en nygammal dialogisk metod med vilken man medvetet kan fördjupa dialogen genom olika skikt – debatt, diskussion och jämbördig närvaro – som alla kräver sin didaktiska tillämpning. Denna metod har jag utvecklat som arbetsredskap inom demokrati- och fredsfostran när man ärligt söker nå delad förståelse bortom attitydklyftorna.
Åskådningsdialog kan användas överallt i världen för att främja samhällsfred och sinnesfrid genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i dialogiska situationer, och därmed skapa mer djup och vidare betydelsehorisonter mellan de berörda parterna.
Först väljer vi ett tema, fenomen eller problem som kan vara både tidsbundet och tidlöst. Åskådningsdialogen faciliteras på så sätt att vi blir medvetna om olika dialogiska skikt, som går allt djupare in i dialogens väsen - närvaron. I Åskådningsdialogen framskrider vi genom följande frågor, genom vilka dialogens olika skikt identifieras:[5]
Dialogpaus-metodens spelregler för konstruktiv samhällsdiskussion passar utmärkt i förverkligandet av Åskådningsdialog, men här kan man använda även andra kreativa didaktiska grepp, till exempel rollspel eller andra dramapedagogiska verktyg.
Ett annat alternativ är att välja nivå från början – en jämbördig åskådningsbaserad närvaro kan uppnås utan ord genom att inleda sessionen med en kontemplativ och kroppslig övning i tystnad. Det är förunderligt hur en meditativ tystnad kan ställa in människor på samma våglängd. Därefter kan närvaron kommuniceras verbalt eller non-verbalt genom kroppsspråk. Sinnesfriden är då inte en exkluderande bubbla utan en gemensamt delad rymd – en öppen och inkluderande fridsrörelse och ett förtroligt samtal.
Åskådningsdialogen kan kompletteras och berikas med en annan pedagogisk metod som jag utvecklat utgående från den ekosociala bildningens plattform:
Livets väv (på finska: Kudelmakenttä) är en metod som stärker banden mellan människor, natur och kultur genom att i ett klassrum använda ett garnnystan, som rör sig kors och tvärs i rummet mellan deltagarna så att ett unikt mönster bildas. Metoden tillvaratar gruppens kollektiva intelligens samtidigt som var och en deltar inlevelsefullt med hela sin egen person. Tillsvidare har metoden tillämpats inom föreningsverksamhet och folkbildning vid tre tillfällen:
Publikationen Dialogue, Not Hate[6] innehåller flera intressanta dialogiska koncept, som tagits fram av det europeiska nätverket Connecting Actions (www.connectingactions.net) till ett symposium år 2021 där över 20 sakkunniga ledare för civilsamhället diskuterade möjligheter till dialog mellan personer med olika livsåskådningar och övertygelser. Redan tidigare, år 2018, hade ett gemensamt institut grundats, kallat European Institute For Dialogue (www.eifd.eu ). Föreningen Ad Astra, som började med Mångkulturella feståret i en skola i Helsingfors, är medlem i nätverket från Finland.[7]
I publikationen lanserar nätverket begreppet Citizen Diplomacy (medborgardiplomati), som en form av gränsöverskridande gräsrotsdiplomati till skillnad från mellanstatliga diplomatiska insatser:
”Citizen Diplomacy opens the door to the possibility of embracing diplomacy in its most idealized form: as a means entirely devoted to the prevention of conflict, the reduction of violence, the work of peacebuilding,the healing of rifts, the dissolution of false perceptions and the building of bridges across multiple boundaries of difference.”[8]
Här väljer vi en specifik metod som använts med framgång av Fryshuset, som jobbar med utsatta ungdomar i Stockholm och på flera orter runt om i Sverige. Metoden heter Dialogue for Peaceful Change (DPC, Dialog för fredlig förändring) med början år 2018. Fryshuset har utbildat många unga ledare i DPC-metoden genom att erbjuda dem verktyg för konfliktlösning, djupare förståelse och hur konflikter kan förändras och lösas.
DPC-metoden utvecklades i samband med den historiska och våldsamma konflikten i norra Irland mellan katoliker och protestanter. Metoden tillämpades första gången inom Corrymeela Community,[9] som är den äldsta organisationen för fred och försoning i det starkt polariserade området kring Belfast. Metodens kreatör Colin Craig berättar hur metodens namn uppkom:
“What needed to be better understood was conflict’s inherent role in all processes of change. Understanding in itself would not necessarily support peaceful change without a serious effort to enhance empathic communication, listening, and a process that is designed to support constructive ways forward. Additionally, it was agreed that sustainable peaceful change needs to be initiated by the parties in conflict themselves, so that they have full ownership over the solutions and the communication of those solutions to the wider community. // All change is, in Colin’s words, conflict. The key is how to prevent it from becoming fracturing or violent.”
DPC bygger på Iceberg Model (Isbergsmodellen) som visar hur en konflikt eskalerar i början, i mitten och i slutet. Utmaningen är att se slutet på en konflikt medan den ännu pågår. Förutom de direkta aktörerna i konflikten vill man i modellen även lyfta fram de indirekta inblandade, som hela tiden påverkar konfliktens narrativ i bakgrunden: ”The fire might die, and the guns might be put away, but at any time a small spark can draw on the deep story that is stored in the bottom of the iceberg and rapidly ignite an escalation of the conflict.”[10]
Isberget är en kraftfull metafor för konflikter, eftersom det finns en synlig topp ovanför vattenytan och ett stort och osynligt isblock under vattenytan. Det mest intressanta är vad som händer under ytan i alla typer av konflikter, som förutom synliga aktioner innehåller starka känslor och åsikter även bland de indirekta aktörerna. Läs mer om DPC-metoden, Isbergsmodellen och flera andra superintressanta dialogiska koncept – bland annat den öppna online-kursen Countering Hate Speech[11] som utvecklades inom ett Erasmus+ projekt och finns med i publikationen Dialogue, Not Hate. Best Practices for Citizen Dialogue.[12]
Sokratisk dialog är en nysokratisk arbetsmetod med fokus på gemenskap, samförstånd och utforskande genom frågor. Här står den dialogiska frågan i centrum, såpass starkt att frågan formar deltagarnas tänkande till en gemensam tanketråd.
Deltagarens egna livserfarenheter bildar basen i sokratisk dialog. Var och en är sin egen berättelses erfarenhetsexpert. Utgående från de muntliga berättelserna i gruppen söker man efter gemensamma nämnare hos de personliga narrativen.
Samtidigt finns det också regler för hur en sokratisk dialog genomförs på ett jämbördigt och rättvist sätt – risken är ju uppenbar ett någon deltagare tar alltför mycket plats och börjar dominera diskussionen. I Finland har filosofiska föreningen Interbaas och Folkets Bildningsförbund ordnat sokratiska dialoger på svenska under ett flertal år.[13]
Följande regler gäller för sokratiska dialoger som förverkligas av Kritiska Högskolan (Kriittinen korkeakoulu)[14] i Finland:
Goda personliga exempel som framförs i dialogen bör:
De ovanstående dialogiska metoderna kan naturligtvis alla förverkligas genom temat Fred. Men om vi bryter ner det övergripande temat Fred/Frid i mindre beståndsdelar, kan vi finna de små stegens väg i vardagen. Här är ett temaförslag för en dialog: Vardagsrasism.
Anna Adeniji har disputerat i genusvetenskap vid Linköpings universitet och är nu VD för Adeniji Consulting & Education AB. Hon är författare till boken Koll på rasism (2023)[15] som på ett lätt och tillgängligt sätt beskriver olika fenomen som hör ihop med strukturell rasism, idéhistoria och nyare språkbruk kring ras och anti-rasism. Boken är synnerligen lämplig för dialogiska mötesplatser och lärande grupper – här ett konkret exempel hur vardagsrasism beskrivs i Adenijis bok:
”Vardagsrasism är många saker som händer ofta. De som inte själva blir utsatta för det märker det knappt. Vardagsrasism är när en person ofta blir påmind om att den inte passar in på grund av sitt utseende, sin religion eller var den kommer ifrån.// Om en vit svensk frågar en mörkhårig eller svart svensk var den kommer ifrån kan det ofta låta så här: - Var kommer du ifrån? - Jag kommer från Dalarna - Nej, men var kommer du ifrån egentligen?”[16]
Adeniji påvisar hur ordet ”egentligen” avslöjar frågan som rasistisk. I vardagliga situationer kan den frågande personen vara omedveten om språkliga nyanser som innehåller dolda mikroaggressioner som väcker rädsla och oro hos den andra personer. Adeniji nämner tre former av mikroaggressioner som utslag för vardagsrasism:
Osynliggörande där personen görs osynlig genom att ingen pratar med hen, eller att personen inte blir betrodd.[17]
[1] Björn Wallén: Syväsivistys (2021) sid. 63. Vapaa Sivistystyö, Fritt Bildningsarbete. https://peda.net/yhdistykset/vst/syvasivistys-verkkojulkaisu
[2] https://yhdenvertaisuus.fi/sv/anvisningar-for-ett-tryggt-rum
[3] www.eratauko.fi www.dialogpaus.fi
[4] https://www.dialogpaus.fi/vad-ar-dialogpaus/
[5] Björn Wallén: Syväsivistys. (2021) sid. 100-101. Vapaa Sivistystyö , Fritt Bildningsarbete. https://peda.net/yhdistykset/vst/syvasivistys-verkkojulkaisu
[6] https://www.connectingactions.net/wp-content/uploads/Dialogue-Not-Hate.pdf
[7] Läs mer om föreningen Ad Astra: http://www.ad-astra.fi/om-oss
[8] Ur Dialogue, Not Hate. Best Practices for Citizen Dialogue. (2021) Connecting Actions, sid. 7. Publikationen kan fritt laddas ner från https://connectingactions.net/2022/02/dialogue-not-hate-ebook/
[9] https://www.corrymeela.org/ Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Finland har tidigare varit aktivt i Oikosnet Europe som är ett ekumeniskt nätverk för akademier och lekmannacenter, där Corrymeela Community är medlem. Från Finland är evangelisk-lutherska Seurakuntaopisto (STEP) och ortodoxa Valamo med sina folkhögskolor medlemmar i Oikosnet Europe. https://www.oikosnet.eu/
[10] Sarah Dolah: Fryshuset – Dialogue for Peaceful Change. I Dialogue, Not Hate (2021), sid. 25-26.
[11] https://sharingperspectivesfoundation.com/programme/countering-hate-speech-3/
[12] Dialogue, Not Hate. Best Practices for Citizen Dialogue. https://www.connectingactions.net/wp-content/uploads/Dialogue-Not-Hate.pdf
[13] http://www.interbaas.fi/sokratisk-dialog.html , https://fbf.fi/
[14] Material från en sokratisk dialog med temat Fred. Kritiska Högskolan 18.11.2023. Övers. Björn Wallén https://www.kriittinenkorkeakoulu.fi/kurssitarjonta/rauha-sokraattinen/
[15] Anna Adeniji: Koll på rasism. (2023) Nypon förlag.
[16] Adeniji (2023) sid. 50-51.
[17] Adeniji (2023) sid. 52-53.