Här kommer ett buffébord dukat med sju olika learning-by-doing-koncept med ambition att integrera fredsfostran i föreningsverksamhet genom konkreta exempel och utbildningar:
I Sverige pågår en aktuell diskussion om hur landet skall sköta totalförsvaret under kristider. Diskussionen har tagit fart i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina, vilket ledde till Finlands och Sveriges NATO-medlemskap. Totalförsvaret består av det militära och det civila försvaret enligt följande indelning:
I den demokratiska beredskapen ingår att skydda demokratin som ett centralt element, dvs. demokratins kärna i form av yttrandefrihet, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt är det ytterst viktigt att skydda medborgarnas liv och hälsa, miljö och ekonomiska värden, nationens gränser och samhällets funktionalitet.
Svenska Lottakåren har utvecklat ett studiematerial för demokratisk beredskap som passar i skolor, föreningar och organisationer, vilket gör att materialet passar bra för fredsfostran i civilsamhället.[2] Materialet utgår från fem tematiska helheter:
Ett intressant material med temat Fred och demokrati finns i form av Lottapodden, som innehåller tankar om fred och demokrati.[3] I podden finns nästan 200 poddavsnitt som lyfter fram hur fred och demokrati är starkt sammankopplade genom allas delaktighet och ansvar. Här kommer ett avsnitt om Modern krismat, där folkhögskolläraren Hugo Malm från Holma Folkhögskola ger olika tips på modern matberedskap: https://www.svenskalottakaren.se/lottapodden?page=7
Försörjningsberedskap i Finland innebär beredskap för eventuella kriser, störningar och kontinuitetshantering genom att säkerställa vitala funktioner så att samhället, näringslivet och befolkningen kan leva tryggt i sin vardag.[4]
Myndigheters och organisationers beredskapsrekommendation för privathushåll är minst tre dygn eller 72 timmar. Alla medborgare i Finland rekommenderas att delta i utbildningen 72 timmar som ger alla konkret information om beredskap att klara sig i tre dygn (72 h) i en störningssituation.[5] Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) ordnar utbildningen 72 timmar som onlinekurs, där man kan utbilda sig till instruktör som jobbar t.ex. med lokala och regionala föreningar.[6]
Räddningsinsitutet (Pelastusopisto) i Kuopio erbjuder beredskapsutbildning som bygger upp och stärker samhällets civila beredskap: ”Civil beredskap innebär ett omfattande tryggande av medborgarna mot olika säkerhetshot. Civil beredskap omfattar olika aktörer i samhället, och kärnan i den är gränsöverskridande verksamhet och samarbete mellan myndigheter, även när det gäller beredskap inför nya typer av hot.”[7]
Även om beredskapsutbildningen riktar sig främst till den offentliga förvaltningen på lokal, regional och central nivå, är det nyttigt att inom föreningar att känna till beredskapsutbildningens innehåll, som handlar bland annat om samhällets säkerhetsstrategier, lokala risk- och hotbedömningar, krisledning och kommunikation.[8]
Försvarsutbildningsföreningen (MPK) är en riksomfattande organisation (grundad 1993) som ger medborgarna ökade färdigheter att bemästra vardagens faror och störningssituationer.[9] Föreningen samarbetar med myndigheter och frivilliga organisationer som verkar inom säkerhet, utbildning och information. Svensk- eller tvåspråkiga medlemsföreningar är bl.a. Kadettkåren rf, Kvinnornas Beredskapsförbund rf, Nylands Brigads Gille rf, Reservistförbundet rf och Finlands Jägarförbund rf.
MPK:s frivilliga försvarsutbildningar har blivit omåttligt populära under de senaste åren, då den geopolitiska situationen har förändrats i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina. Speciellt populära har utbildningarna varit inom Naisten Valmiusliitto (sv. Kvinnornas Beredskapsförbund) som även har en finlandssvensk representant från Finlands svenska Marthaförbund i styrelsen. Bland den breda paletten av populära beredskapsutbildningar kan nämnas Psykisk kristålighet, Informations-påverkan, Cybersäkerhet, Att överleva i terrängen och Verksamhet i våldsamma extremsituationer.[10]
På den mycket matnyttiga finska webbsidan Likabehandling.fi finns tydliga anvisningar för ett tryggt rum, här med exempel från Dansens Hus i Helsingfors:
Lägerelden är en kraftfull sinnebild över likvärdig gemenskap där människor samlas kring en värmande brasa ute i den fria naturen. På vilket sätt blir gemenskapen likvärdig? Kanske det har att göra med den öppna, inbjudande och naturliga miljön, som i bästa fall inbjuder till att stanna upp, känna stillheten som öppnar för sinnesfrid, ro och kamratlig gemenskap.
Ett exempel är finska scouternas Ledareldar (fi. Johtajatulet) som ordnas i form av en Dialogpaus[12] mitt i en skog i naturparken Evois i Finland - evenemanget marknadsförs som världens största dialogevenemang. I Ledareldar har Finlands president Alexander Stubb varit en aktiv medverkande redan före han blev vald till president. År 2023 kom 3300 deltagare till Ledareldarna med temat FRED utgående från följande frågor:[13]
De fyra frågorna från Lägereld-exemplet kan med fördel tillämpas även av andra ideella föreningar och organisationer än scoutrörelsen. När man planerar en fysisk lägereld för mindre eller större grupper, är det givetvis viktigt att följa säkerhetsföreskrifter för uteprogram i naturen enligt allemansrätten och myndigheternas anvisningar.[14]
Lägerelden kan också tillämpas inomhus genom att samlas i halvcirkel kring en värmande brasa i ett utrymme med kakelugn, eller i cirkel i ett mötesutrymme med något blickfång i mitten – ett blomsterarrangemang fungerar utmärkt här. Det är ingen slump att cirkeln fungerar som en demokratisk formation, eftersom alla kan se varandra i ögonen som ett tecken på likvärdig gemenskap.
Virtuella lägereldar kan man testa på – erfarenheten talar för att de lyckas bättre om gruppen har träffats tidigare, vilket kan fungera bra i föreningsverksamhet där medlemmarna känner varandra.
Föreningarnas stödaktioner för krigsdrabbade har under de senaste decennierna kanaliserats till kända medborgarorganisationer med gott rykte och starkt varumärke – här kan vi nämna Amnesty, Röda Korset, Kyrkans Utlandshjälp, Läkare utan gränser och Förenta Nationernas organisationer. De här organisationerna vill inte bara få medel till krisdrabbade områden och befolkningsgrupper, utan också fungera som kanaler för våra värderingar och uttryck för solidaritet utanför den egna filterbubblan. Eftersom organisationerna är kända för de flesta, så är de lätta att stöda genom insamlade medel från till exempel föreningens årsjubiléer.
I stället för de kända medborgarorganisationerna lyfts här upp mindre aktioner och initiativ med koppling till det brinnande och smärtsamma kriget i Ukraina. Rysslands anfallskrig i Ukraina gjorde att kriget kom in på bara skinnet hos oss som bor i Norden. Det ledde till en tsunamivåg av stödaktioner för Ukraina – här kommer en rad innovativa exempel:
KARAVANEN TILL UKRAINA är en medborgaraktion som startades av den finlandssvenska journalisten Magnus Londén i början av år 2023. Några månader senare registrerades föreningen med samma namn. Devisen är: Vi ska kämpa så länge Ukraina kämpar. Löftet är 0 euro i administrationskostnader, allt görs genom frivilligarbete, full transparens och uppföljning. Den ukrainska samarbetsparten är Initiative E+. [15]
HELPUKRAINA har en svensk webbsida med uppmuntrande initiativ – bland annat pensionärer i Lysekil som öppnar en butik där allt är gratis för ukrainare, boende för ukrainska barnfamiljer, frivilliga sjuksköterskor som gör hälsokontroller och lingvisten som lär nyanlända ukrainare svenska.[16]
KALYNA är en förening i Österbotten för ukrainare som anlänt till regionen. Ordet Kalyna är en viktig nationell symbol för det ukrainska folket och symboliserar moderskap och barn i moderlandet Ukraina. Kalyna kallas också trädet där röda bär symboliserar mod hos folk som har spillt blod för sitt moderland i strid med fiender. Lokala och regionala föreningar i Österbotten kan enligt win-win-principen samarbeta med Kalyna och samtidigt bidra till lyckad integration åt båda hållen.[17]
UKRAINSKA ALLIANSEN I SVERIGE är en paraplyverksamhet för 12 olika föreningar och bildades redan i September 2009. Alliansen samarbetar med folkbildande aktiviteter genom Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och man förverkligar bland annat utbildningsdagar och föreläsningar för medlemsföreningarna, utvecklar kulturaktiviteter mellan Ukraina och Sverige, motverkar fördomar mellan svenskarna och invandrare och verkar för ett jämställt samhälle där invandrarkvinnornas kompetens tas tillvara. https://uais.se
UKR-FOLK är Sunderby folkhögskolas innovativa projekt som vill stärka civilsamhället i Ukraina genom folkbildning. Pedagoger och personer som arbetar med ungdomar och unga vuxna i Ukraina kommer att få ta del av svenska folkhögskolors verksamhet genom workshops på olika teman och genom att jobbskugga hos sex olika folkhögskolor i Sverige.
Sunderby folkhögskola i Sverige är projektägare och de ukrainska samarbetspartnerna är Ukrainian Bildung Network (UBN) som bland annat arbetar för stärkt vuxenutbildning och för att etablera ett nätverk för ukrainska folkhögskolor och Ukrainian Leadership Academy (ULA) som arbetar med ungdomar och ledarskap.
En av de ukrainska folkhögskolorna - Vovchok – är aktivt med i UKR-FOLK-projektet med de svenska folkhögskolorna. Vovchok tar emot donationer från alla privatpersoner, föreningar och organisationer som vill hjälpa till att bygga upp ett fredligt Ukraina med folkbildning redan nu, mitt under brinnande krig. Ideella föreningar i Norden kan aktivera sig och bygga upp civilsamhället i Ukraina och ge pedagogerna och deltagarna hopp om en bättre framtid![18]
Det engelska ordet retreat härstammar från militär terminologi, där trupper som på slagfältet hamnat i underläge flyr fältet genom att retirera från sina positioner. Det svenska ordet reträtt beskriver samma sak; att dra sig undan, fly från stridens hetta till ett lite lugnare ställe för att inta nya försvarspositioner. Denna betydelse av retreat är så långt från sinnesfrid som man kan komma!
Alla som läst Väinö Linnas roman Okänd soldat eller sett filmerna, vet hur det finska fortsättningskrigets (1941-1944) dramaturgi utvecklades från framgångsrikt anfallskrig till blodig reträtt – och hur de finska försvararna heroiskt höll ställningarna vid de avgörande striderna.[19] Filmerna och boken är perfekt diskussionsmaterial för fredsfostran genom folkbildning.
Retreaten har en mycket lång historia med kopplingar till människans behov av att mitt i världens larm och stress stanna upp, dra sig tillbaka och söka sinnesfrid, stillhet och tystnad. I ett föredrag vid Kymmenedalens folkhögskola i Fredrikshamn talade jag om retreatens långa och korta historia genom att lyfta fram tystnadens olika betydelser:
Tystnadsforskaren Outi Ampuja skriver i sin bok Hyvä hiljaisuus[21] (sv. Den goda tystnaden) om en bred forskning om finländarnas inställning till tystnad och stillhet. Hon indelar tystnaden i ett fyrfält med positiv/negativ tystnad och yttre/inre miljö, där de olika kombinationerna kommer fram på ett pedagogiskt sätt:
I Finland finns ett antal retreatgårdar som erbjuder retreater med olika innehåll och format:
Retreatgården omfattar ett delvis moderniserat torp från 1800-talet samt en gårdsbyggnad med tolv gästrum och ett kapell. Gården är omgiven av fridfull natur, som ger goda möjligheter till vila och rekreation. Församlingar, föreningar och andra grupper kan boka retreatgården för egen retreat. På Snoan kan man också hålla möten eller planeringsdagar för mindre grupper.[23]
I föreningar och organisationer kan det vara hälsosamt att analysera mötesplatserna; är de trygga om inbjuder de till dialog? Ofta kan ett byte av mötesplats och -miljö stimulera deltagarna att tänka mer kreativt. I en stillsam miljö finns det också tid för samtal och möjlighet till koncentrerad närvaro, något som har blivit en bristvara i dagens hektiska livsrytm.
Under senare tid har retreat-begreppet generaliserats, och numera kan styrelser, arbetsgrupper och team dra sig tillbaka på ”retreat” på olika håll för att kunna fokusera på viktiga frågor utan stress och distraktioner. Det viktiga här är att man lägger stor vikt vid val av plats – är det ett stökigt hotell i en storstad, en kursgård på en mindre ort, en spa-anläggning med sköna wellness-behandlingar eller ett enkelt torp vid en naturskön skogsglänta?
En hustavla för föreningar betyder i praktiken att man i den konkreta verksamheten gör upp möjligast tydliga, trygga och transparenta spelregler som gäller alla berörda – förtroendevalda, medlemmar och deltagare i små och stora evenemang. Vett och etikett är etisk fredsfostran på gräsrotsnivå, inte bara vackra principer som glöms eller finns enbart i skrivna dokument.
Här kommer ett exempel på vett och etikett för ideella föreningar och organisationer:
Uppförandekod inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Föreningen har gjort upp en uppförandekod, som gäller styrelsen, anställda, praktikanter, lokalföreningar, aktiva medlemmar och volontärer utifrån föreningens idéprogram: ”Alla som representerar organisationen ska ta del av uppförandekoden. När du representerar Svenska Freds gör du alltid det utifrån idéprogrammet och vår vision om hur en fredligare värld bäst uppnås.”[24]
Här gäller det att leva som man lär enligt uppförandekodens etiska riktlinjer:
Uppförandekodens riktlinjer kan med fördel kopieras och delas inom andra föreningar och organisationer, naturligtvis skräddarsydda enligt föreningens egna stadgar, värderingar och verksamhetsmål.
Här bjuds det på tre idéer för hur föreningar, organisationer, skolor och lärande grupper kan integrera temat konfliktlösning i vardagen i sin verksamhet:
Finlands Fredsbevararförbund är en förening som samlar i en och samma organisation alla finländare som har tjänstgjort i fredsbevarande uppdrag och krishanteringsuppgifter. Förbundets internationella samarbete har traditionellt fokuserat på nordiskt samarbete sedan slutet av 1960-talet och satsar mycket på kamratstöd och erfarenhetsexpertis:
” EN KAMRAT LÄMNAS ALDRIG EFTER. (fi. Kaveria ei jätetä) Fredsbevararveteraner har för kamratstödet antagit idén om den princip som redan betydde allt för veteraner från våra krig. Vi har inte uppfunnit denna själva. Därav vill inte åtaga oss äran för detta.// Som fredsbevarare har vi erbjudits möjlighet att vidga vår världsbild. Vi har dessvärre sett och upplevt vad krig gör; hur meningslöst krig är och att krig aldrig har vinnare.”[26]
I kriser och konflikter är det viktigt hur parterna kommunicerar kring krisen. Den finlandssvenska veteranen i fredsbevarande krisarbete, kommunikationskonsulten Elli Flén har flitigt föreläst inom föreningar och olika organisationer om sina erfarenheter från uppdrag ute i världen och krissituationer på närmare håll. Under en föreläsning i kriskommunikation gav Elli Flén följande råd till finlandssvenska ideella föreningar och organisationer om temat När krisen är ett faktum:
Om man i en förening eller grupp vill lära sig mer om bakgrunden till att ett land är i krig - vi kan här ta som exempel Ryssland och Ukraina – är det viktigt att förstå landets historia, kultur och geografi. Att det ursprungliga Ryssland uppstod på 1000-talet med Kiev som ett centrum har i nuvarande president Putins tolkning använt som ett argument för att invadera Ukraina. Författaren och översättaren Bengt Jangfelts bok Vi och dom beskriver på ett träffsäkert sätt hur Ryssland som idé fortsätter att bekräfta sig själv, och förklarar hur samma mönster upprepar sig trots olika regimer.[28]
Flera ukrainska författare har kommit ut med skönlitterära böcker om Rysslands anfallskrig i Ukraina – här ett exempel på en dikt av Oksana Zabujko som hon skrev i februari 2022, precis då det ryska bombardemanget inleddes:
”Djurens irrationella, oemotståndliga, reflexmässiga behov i farans stund:
Hem! Hem till grytet, till grottan, till skyddet, till de egna –
trycka ihop sig med dem, smälta samman med den egna flockens värme,
gräva sig ned djupt, med tassarna över huvudet...
Fastän bomberna faller över grytet.
Det är här all identitet tar sin början.
För individen är den alltid ett säkerhetsbälte,
även om den inte ger något nytt skydd i den rådande situationen.
Även om någon har förklarat krig mot den.
Även om det är ett förintelsekrig.”[29]
Oksana Zabuzjko: Den längsta av resor. (2022)
För att ordna en bokcirkel kan finlandssvenska föreningar samarbeta med det lokala biblioteket för utrymmen och söka bidrag från SFV: https://sfv.fi/sv/studiecentralen/cirkelbidrag/
Göra skillnad – handbok för förtroendevalda är en handbok utgiven av Församlingsförbundet för att utbilda förtroendevalda. Den evangelisk-lutherska kyrkan på svenska i Finland har i över 100 år haft ett eget stift: Borgå stift. Man möter många utmaningar i samtiden – bland annat sjunkande medlemsantal, mindre skatteintäkter, teologiska konflikter och strukturella förändringar.
Utbildningsmaterialet kommer med många råd och tips för goda möten och etiska riktlinjer för frivilligarbetet.
Siv Sandberg, som är universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi och förtroendevald i Åbo svenska församling, skriver om sex konstruktiva strategier för förtroendevalda, som behöver fatta svåra beslut och komma överens trots olika ideologiska positioner:
I många ideella organisationer är tydlighet och handlingskraft viktiga resurser när man skall utveckla verksamheten utan att elda på existerande spänningar och konflikter i styrelsen och i andra sammanhang. Det sista rådet i dylika situationer är speciellt värdefullt med tanke på fredsfostran – bestäm dig för att vara en konstruktiv kraft.
[1] Studiecirkelmaterialet Demokratisk beredskap. av Charlotta Thuregård Granath. Studieföbundet Sensus (2022)
[2] https://www.svenskalottakaren.se/demokratisk-beredskap-utbildningsmaterial
[3] https://www.svenskalottakaren.se/lottapodden
[4] Läs mer om Finlands försörjningsberedskap här: https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/sv/forsorjningsberedskap-i-finland/forsorjningsberedskap-i-finland
[5] Läs mer om 72 timmar-beredskapen och utbildningen https://72tuntia.fi/sv/
[6] I Finland är bl.a. Marthaförbundet engagerade. https://72tuntia.fi/sv/utbildning/
[7] Se Räddningsinsitutets webbsida: https://www.pelastusopisto.fi/sv/ovrig-utbildning/beredskapsutbildning/
[8] Se ovanstående webblänk.
[9] Kolla in https://mpk.fi/sv/vad-ar-mpk/
[10] Läs på finska om kursutbudet: https://naistenvalmiusliitto.fi/koulutukset/kurssivalikoima/
[11] Kolla in hela sajten Likabehandling.fi, här om tryggt rum: https://yhdenvertaisuus.fi/sv/anvisningar-for-ett-tryggt-rum
[12] Läs mer om Dialogpaus-metoden i texten om Dialogiska metoder inom fredsfostran.
[13] https://johtajatulet.fi/2023/04/29/tule-kokemaan-maailman-suurin-dialogi-teemana-rauha/
[14] Läs mer om Allemansrätten i Finland https://ym.fi/sv/allemansratten I Norden finns motsvarande rättigheter i Sverige https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/ och i Norge https://friluftskompaniet.com/allemansratt-norge/
[15] Läs mer på https://karavanen.org/sv/om/
[16] https://www.helpeplus.org/en/
[17] https://www.kalyna.fi/foreningen/
[18] Läs mer om donationer till folkhögskolan Vovchok: https://vovchok.com.ua/project/
[19] Väinö Linna: Okänd soldat. (utkom urspr. 1954 på finska). På svenska i övers. av Nils-Börje Stormbom (1955) Wahlström & Widstrand. Totalt 15 upplagor på svenska, den senaste på Schildts & Söderströms (2022). Filmversioner:
(1955) Regissör: Edvin Laine, (1985) Rauni Mollberg, (2017) Aku Louhimies.
[20] Björn Wallén: Retriitin pitkä ja lyhyt historia. Hiljaisuuden Ystävät, vuosikokous 26.9.2021 Kymenlaakson kansanopisto, Hamina. Cit. från Björn Wallén: Arter av tystnad. Ledarstick i ekumeniska tidskriften Vår lösen (2/1994).
[21] Outi Ampuja: Hyvä hiljaisuus. (2017) Atena. Övers. av begrepp Björn Wallén.
[22] https://www.hiljaisuudenystavat.fi/
[23] Läs mer på https://snoan.fi/
[24] https://www.svenskafreds.se/foreningsinformation/uppforandekod/
[26] Läs mer på https://rauhanturvaajaliitto.fi/sv/
[27] Elli Fléns inttressanta föreläsning om kriskommunikation på det finlandssvenska informatörsnätverkets seminarium 19.10.2013 på yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors.
[28] Bengt Jangfelt: Vi och dom: Bengt Jangfelt om Ryssland som idé. (2017) Wahlström & Widstrand.
[29] Oksana Zabuzjko: Den längsta av resor. (2022) Övers. David Szybek. Norstedts.
[30] Siv Sandberg: Förtroendevalda behövs allra mest när frågorna är svåra. i Göra skillnad. Handbok för förtroendevalda. (2019) Fontana Media, sid. 10-15.